Frosten har kommit

Det är vitt på gräset ute av frosten som smög fram i nattens kyla. Jag är frostbiten, långt in på mitt skelett. Jag borde skaka av kyla men istället är jag bara kall, inombords.

Inget långvarit kommer att fungera förrän jag blir friskare, inte så sökande, bökande och stökandes i mitt inre och yttre. Jag vill, men vet inte varför jag vill! Jag vill att det ska vara av rätt orsak, men jag vet inte, fortfarande för osäker i mitt egna mörker och även i dagens ljus. Det finns bara en. Tror jag, fast jag vet ingenting. Litar inte på mig själv. Men jag vill ha. Lita. Trygghet. Värme. Självsäkerhet. En.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0