Huset i mitt hjärta...
Åh vilken härlig känsla jag har i kroppen efter att ha besökt det röda huset. Fast det beror nog inte på själva huset, utan snarare människorna som befann sig där ikväll. Tack älsklingar! Emmy och jag avslutade kvällen med skrattfest på bussen.
Jag vill som tillbaka till huset, men ändå inte. Det är så tryggt där, och man slipper allt som har med plugg att göra, där har man faktiskt tid att läsa en bra bok som man är sugen på. Där har man tid med sig själv, och där funkar maten. Men huset förändras, och om jag skulle vara där nu skulle det inte vara detsamma som då, inte samma människor med samma känslor inom sig. Men kommer alltid att sakna den tiden som vi delade med varandra i våras. Den underbaraste tiden i mitt liv, fast det var kantat med ångest. Men den tryggheten, gud vad jag saknar den. Oj nu blev jag sentimental och tårögd. Saknar mina medsystrar!
Nu ska jag försöka plugga.
Jag vill som tillbaka till huset, men ändå inte. Det är så tryggt där, och man slipper allt som har med plugg att göra, där har man faktiskt tid att läsa en bra bok som man är sugen på. Där har man tid med sig själv, och där funkar maten. Men huset förändras, och om jag skulle vara där nu skulle det inte vara detsamma som då, inte samma människor med samma känslor inom sig. Men kommer alltid att sakna den tiden som vi delade med varandra i våras. Den underbaraste tiden i mitt liv, fast det var kantat med ångest. Men den tryggheten, gud vad jag saknar den. Oj nu blev jag sentimental och tårögd. Saknar mina medsystrar!
Nu ska jag försöka plugga.
Kommentarer
Trackback
