Pang poff

Tiden rinner iväg, jag hinner knappt tänka. Finns bara tid för att andas, det är bra och dåligt. Jag känner mig dock undertänkt och det börjar brista, på insidan.

Stress, stress, stress, men försöker göra någonting åt stressen som faktiskt kan lindras. Men sommar-panik. Jag tror jag ska gå i ide.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0