Det lilla gör så mycket

Jag känner att jag lever, även fast jag går isäng före tio varje kväll (ibland före nio). Det tar på att vara aktiv under dagen, kroppen hänger inte riktigt med. Tiden går så fort. Har återigen gått en hel vecka från förra söndagen, nu en ny vecka. Det är galet. Vill ha 4 oktober, sen kan tiden stanna upp men kroppen fortsätta framåt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0