Grubbel
Först glädje-il, så himla underbart! Men så börjar tankarna vändas inåt istället. Andra är på väg mot något nytt, men jag då? Vad händer för mig? Jag blir så lätt påverkad och utanförsskapskänslorna börjar gro återigen. Jag blir ledsen över att jag inte har något sådant att glädjas över. Vad har jag egentligen? Jag läser böcker och pratar med katter, men vilket håll är jag på väg åt? Jag vänder andras lycka till min alldeles egna sorg. Så känns det nu, men det går förmodligen över om det nu spelar någon roll, om något spelar någon roll när jag är skapelselös.
Kommentarer
Trackback
