It's only in my head

Det är sjukt vad tiden går fort. Nu är det edan oktober, redan i år, det är galet. Det var nyss vår och spirande glada känslor som tog över efter vintermörkret, men nu har det vänt och kylan tränger sig på mer och mer. Mörkret är oundvikligt och jag försöker lysa upp min omgivning för att denna höst inte ska bli som alla andra. Jag vill inte lägga en till höst på högen, högen "jag hatar höst-högen, jag mår alltid sämst på hösten osv".

Men nu är det höst igen och jag har inte ens tagit in förra höstens händelser. Tiden går så fort.