En sårskorpa

Jag lever i en hel värld, av söndertrasade tankar och skrikande ångest. Det är så fint runt omkring mig, allt är perfekt, förutom mörkret inom mig. Kliver upp varje morgon, blöt efter nattens svettningar, redo att ta mig an en ny dag. Jag går runt och ler, för det är så vackert, allt det fula och det fina, det är vackert. Jag biter ihop, kämpar och glömmer, om vartannat.

Igår hade jag besök av Lina och Nathalie, det gör min värld bättre. Jag bakade en kaka som jag bjöd på, för det kan normala människor göra. Jag tog en lång promenad med Angelica och pratade om livet, för det kan även normala människor behöva. Jag är sällan normal, men ibland vore det så underbart att leva enkelt, tråkigt och normalt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0