It's only in my head

Det kanske finns något vettigt att skriva, vad vet jag? Men just nu är jag inlindad i grå, blöt bomull och spenderar dagarna med att stirra rakt ut, mot något långt borta, så långt borta att det inte finns. Jag försöker sträcka ut handen, komma ut en stund, men det är svårt när jag känner mig skyddad i min falska trygghetsbubbla.

Snälla spräck den, dra ut mig och säg kanske "hej".