Små smular av hopp

Ensam i lägenheten, Magnus har nämligen åkt upp till Piteå/Luleå och eventuellt Haparanda. Han förtjänar att ha lite semester, komma ut och ha kul, inte bara se gurkan i soffan och önska att den slutade yra.

Idag har jag känt glädje, sann och ren glädje i mitt hjärta. Det var ett tag sen, glöms som lätt bort i allt det dåliga måendet. Det är härligt, för idag har jag blivit rörd och fällt glädjetårar, känt mig levande även fast jag inte levt. Små känslor är underbara.

Nu ska jag gräva ner mig i IKEA-katalogen, utifall det blir Haparandra för min älsking i norr.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0